”Bloggarna för och media följer.”

Posted on 17 september, 2010

0


Såg på webbsändningen där Jardenberg med flera pratade inför Internetdagarna nästa månad. Kan säga att jag inte förstod så mycket av det kvinnan med nyckeln sa, försökte förstå så mycket som möjligt av det nästa kille sa om molntjänster eftersom jag inser att det är viktigt i dag och ännu viktigare om några år.

Ser fram emot att höra mer av vad @Hanna Stjärne, ansvarig på Framtidsutredningen på Sveriges Radio, har att säga i oktober – just nu var det mesta rätt okonkret.

@Martina Lind (kvinnan bakom politometern) sa något jag reagerade på: ”bloggarna för och media följer” (27.23). Är det så?

Jag är pinsamt ny på twitter, och även om jag haft ett antal bloggar förut har ingen varit en där jag diskuterat politik, media eller andra stora samhällsfrågor. Å andra sidan är jag inte främmande inför fenomen – jag har skummat twitter de senaste tre åren (vilket många i dag twitterfrälsta med horder av followers inte kan säga att de gjort), och har en diger lista på bloggar jag följer (har exempelvis ,enligt Google Reader, läst 86 procent av webbprogramledare Joakim Jardenbergs inlägg sedan slutet av 2008).

Å en tredje sida är jag bokstavligt uppväxt inom traditionell media med två föräldrar inom Sveriges Radio, satt vid en studiomikrofon som 16-åring och nu reporter vid SR Göteborg.

Jag är övertygad om att det finns en fjärde sida och möjligtvis en femte som båda påverkar trovärdigheten i mitt svar på frågan ovan, men jag tänker inte gå vidare med dem nu.

Att säga att ”bloggarna för och media följer” tror jag är en för enkel förenkling. Alla yngre män som dansat med en äldre kvinna vet hur svårt det kan vara att veta vem som styr vad, och visst finns det ett mått av nederlag i alla tonåringars försök att inte göra det mamma vill. Speciellt när hungern gör sig gällande och det inte finns någon mat i kylen.

Såhär ser jag olika mediers roll, helt kort:

Traditionell media har betalt för att granska samhället och gör det med varierande framgång; de är en kanal för opinionsbildare att nå ut till en bred publik; de plockar upp ämnen och diskussioner från toakön, bloggosfären, andra lokala medier, twitter och så vidare och sållar ut det som anses vara intressantast. Bland mycket annat.

Bloggosfären hyser en mängd engagerade skribenter med massor av kunskap i diverse mer eller mindre smala ämnen som de skriver om med varierande framgång; de ger alla en chans att göra sig hörda; de binder ihop debattörer och ämnen till ett nät av idéer och slutsatser. Bland mycket annat.

Twitter är en ständig ström av röster som i lkorta meningar för fram stundens nyhet eller budskap med varierande framgång; det lyfter fram och sprider åsikter publicerade någon annanstans i korta länkar; det arbetar i realtid med interaktivitet och debatt. Bland mycket annat.

(Det här är ämnen för mycket tjocka böcker, och jag kommer att återkomma gång efter gång till olika mediers plats i informationssamhället.)

Utifrån min egen erfarenhet dansas dansen såhär: Någonting händer i verkligheten. Kanske twittrar någon om det. En journalist läser om det eftersom det var en kompis som denna gång råkat ut för verkligheten, och det blir en notis eller ett telegram. En bloggare läser eller hör, placerar in det i sin världsbild och utvecklar och tillför nya perspektiv. Bloggposten sprids på twitter och kommer på så vis till en annan journalist som kopplar samman ämnen med en pågående nyhetshändelse (kanske samma händelse som från början blev en tweet och sedan en, men i ett parallellt nyhetsflöde blev ett längre inslag att nu följa upp) och skriver gör ett längre reportage på ämnet. Reportaget länkas till på twitter utan någon egentlig kontext och i bloggar i en ibland vid kontext, ibland en mycket smal kontext. Och så rullar det vidare.

Vi för varandra.

Vi kanske till och med är till för varandra.

Det man kan fundera på utifrån detta är om bloggare, twittrare och journalister är  samma sak? Även om det i realtiteten ofta är precis så så finns det ändå skillnader, se till exempel min korta genomgång ovan. Se vidare kommande blogginlägg (tweets och radioinslag).

Det som vidare kan vara intressant att fundera på är hur bloggosfären och twitter skulle se ut utan traditionell media (vi vet ju redan sedan förut hur traditionell media såg ut utan bloggar och twitter)? För som andra redan konstaterat är klassisk journalistik viktig föda för tweets och blogginlägg.

Annonser