Twitter: en guldfiskskål?

Posted on 27 september, 2010

0


Har nu twittrat i ungefär en vecka. Det första jag undrade över var hur någon har lyckats konstruera en sökfunktion som snarare liknar en stressig morsa på jakt efter födelsedagspresenter åt sin 14-årige son än något vi bör kunna förvänta oss när Google fyller 12?

@busus levererade ett möjligt svar på fikarasten (vid fikabordet, inte #fikarast, som nybörjare här är det lätt att snava): ”Twitter handlar om det som händer nu”. Man ska alltså inte kunna söka i det som hänt förut. Genialiskt?

Twitter liknar på det här sättet det troliga resultatet av när man släpper ner en guldfisk som muterat till smartphone i den transparenta, sfäriska skålen som i vanliga fall står på byrån, men som nu omsluter hela världen.

Vi läser något som någon berättat, simmar ett varv, glömmer bort vad vi just läst, retweetar eventuellt någon annan som säger samma sak, upptäcker att andra har glömt bort ursprunget till den första tweeten och hittar något annat att berätta.

Twitter passar alltså som en galopperande tivolimelodi utmärkt till den hysteriskt spinnande nyhetskarusellen vi snurrar runt i. Fantasiformade nyheter slungas ut, men sockervadden är lindad kring kärnor som redan använts, plockats upp och återanvänts så snart mediaminnet tagit slut.

Vi kan själva skapa våra nyhetsflöden, men sen är det också upp till oss att även föra samman dessa små bäckar till en större å, dämma upp på på de rätta ställena för att bilda den händelsepool redaktören tidigare samlade ihop innan morgonmötet, och sedan försöka utvinna ett sammanhang för att lysa upp vår bild av verkligheten.

Klarar man det är Twitter en sjungande frälsningsarmé på korståg mot medias informationsmonopol.

Återkommer i ämnet.

Annonser
Taggat: