Förtroende och faktakoll på Twitter

Posted on 29 januari, 2011

0


Jag scrollar ner i min twitter-feed och märker efter ett tag att det jag läser till stor del står på engelska. Mycket av det som berättas om händelserna i Egypten berättas även lite längre ner och återtwittras strax igen, men på det hela taget känner jag att Twitter för mig närmare allt det som händer där borta. Här verkar mycket av nyhetsrapporteringen pågå också (liksom fallet var förra veckan i Tunisien), till exempel denna tweet återtwittrad av Yasmine El Rafie:

Det låter ju verkligen spektakulärt, och jag kommer på mig själv med att önska att en riktig journalist ville gå dit för att bekräfta att så verkligen sker.

Vadå ”riktig journalist”? Ja, jag gör så ibland, tänker på vissa som journalister och på vissa som ojournalister, även om de twittrar. Kanske bara en dum gammal vana.

Hur som helst, det skulle visa sig att den här @arabist visst är en journalist; till och med en slags bloggsammanslutning av journalister i Kairo. Jag fick reda på det eftersom jag plötsligt inte kände att en för mig okänd twittrare var trovärdig nog, inte ens när den återtwittrats av en journalist jag annars litar på.

Nu vet jag fortfarande inte om polisen verkligen hällde bensin över bilarna för att kunna skylla på demonstranterna efteråt, men istället för att trycka retweet tänker jag tillbaka på en del saker jag tidigare citerat/återtwittrat utan vidare faktakoll. Varför ska jag nu berätta om vad polisen gör i Kairo utan att jag har kollat denna fakta? Som journalist på en nyhetsredaktion skulle jag möjligtvis samla ihop flera liknande tweets och säga att ”flerta personer på Twitter berättar om…”, varför ska jag göra annorlunda nu?

Strax efteråt lyssnar jag på Cecilia Uddéns direktrapportering från Kairo om hur militären ansluter sig till demonstranterna, och jag tror faktiskt att det hon berättar händer på riktigt.

Annonser