”Den som är tillräckligt duktig kan bli anställd på SR”

Posted on 1 april, 2011

7


Cilla Benkö kom till JMG och väkte en viss uppståndelse med sitt uttalande om att det på något sätt skulle avra kompetensen som avgjorde om en visstidsanställd skulle få fast jobb på Sveriges Radio.

Efter att ha läst hennes förtydligande har jag fortfarande två frågor jag gärna skulle vilja ha svar på.

Den 28/3 ordnade  Victoria Greve, Christoffer Malm, Mira Hjort, Andreas GranathAxel Kronholm och jag med flera ett seminariumJMG där Sveriges Radios VD Mats Svegfors tillsammans med vice VD Cilla Benkö diskuterade Medieormen, journalistrollen och vår eventuella framtid på Sveriges Radio med oss i publiken och med samtalsledare Linn Ohlsson, programledare på Morgonprogrammet i P4 Göteborg.

Diskussionen kom föga förvånande snart in på LAS, Lagen om Anställningsskydd.

Om LAS har det skrivits mycket och i redaktioners fikarum runtom i Sverige diskuteras ämnet varje dag. Det mesta torde alltså redan vara sagt. Ändå blev det en viss uppståndelse när Cilla sa att ”den som är tillräckligt duktig blir inlasad”, vissa mådde till och med illa.

Frågan man ställer sig är naturligtvis om det kan vara sant? Cilla Benkö utvecklar sitt svar här där hon bland annat skriver att Sveriges Radio ”ser på en inlasning på samma sätt som att gå igenom en anställningsprocess och det är verkligen inget snabbt och enkelt beslut. (…) Vi måste varje vecka tacka nej till ett antal riktigt duktiga reportrar och låta bara dem som har en alldeles speciell kompetens bli kvar.” I kommentarerna till inlägget hörs en del kritiska röster:

Min erfarenhet är att inlasning i normalfallet beror på rent slarv – ofta i samband med att en vikarie hoppar runt mellan olika redaktioner, något som verkar minska överskådligheten över antalet LAS-dagar man har kvar. (…) Din, så som jag ser det, missvisande beskrivning är också särskilt provokativ mot sådana som jag själv, som under min tid som vikarie på SR fick oerhört mycket positiv feedback men ändå inte lyckades ta mig över den till synes näst intill oöverstigliga LAS-muren.
/Peter Alestig

 

Att koka ner SR:s mycket tveksamma personalpolitik till att en anställning eller inlasning beror på egenskaper hos de enskilda vikarierna är ett hån mot alla oss som sliter och slitit för att göra så bra radio som möjligt för er! (…) Jag tycker det är skamligt, och rätt åt oss att begåvade personer tar sin kompetens någon annanstans. I längden förlorar vi alla på detta – både personal, vikarier och lyssnare.
/Adde

 

Den ovissa framtida ekonomin för SR kan tvinga företaget att minska antalet anställda. Men det är märkligt hur denna och tidigare ledningar återkommande studerar kostnaden för antalet tillsvidareanställda när det är kostnaden för det totala antalet anställda som är intressant. (…)
/Anna Bubenko

Jag har nu två frågor att ställa. Liksom Anna Bubenko undrar jag om Sveriges Radio och andra medieföretag räknat på vad det kostar att upprätthålla LAS-systemet? Att visstidsanställa, utbilda, skicka iväg på seminarier, vidareutbilda mer och sedan göra sig av med den uppbyggda kompetensen? Har någon annan räknat på det, någon på ett universitet kanske? Skulle gärna vilja höra i så fall!

Sen undrar jag också, liksom många gjorde när Publicistklubben Väst hade träff med rubriken ”Vikariat till vanvett”, varför man inte kan anställa för att sedan säga upp när det visar sig att det behövs förre reportrar? Med gällande ”sist in, först ut”-regel skulle jag som anställd känna att varje dag jag jobbade vore en dag närmare trygghet, istället för att som nu känna att varje dag jag jobbar är en dag närmare arbetslöshet.

Annonser
Posted in: Debatt, JMG, Medieormen